Landshypotek: Så stor del av inkomsten går till villalån – stora skillnader i landet
Ny kartläggning visar stora skillnader: 41 procent i Solna – runt 3 procent i flera inlandskommuner.
Störst andel i Stockholmsområdet – lägst i flera inlandskommuner
En ny kartläggning från Landshypotek Bank visar att andelen av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. I Solna uppges ett genomsnittligt hushåll lägga 41 procent av nettoinkomsten på villalånet, medan flera kommuner i norra Sverige ligger runt tre procent.
Så har beräkningen gjorts
Enligt Landshypotek Bank bygger analysen på aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster. Beräkningen utgår från:
- Hushåll med två inkomster
- 75 procents belåningsgrad
- 3 procents bolåneränta
- 2 procents amortering
Kalkylen gäller efter ränteavdrag. Villapriserna baseras på genomsnitt från Svensk Mäklarstatistik och inkomsterna på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.
Kommuner med högst och lägst andel
I kartläggningen pekas särskilt Stockholmsområdet ut:
- Solna: 41 procent
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
I andra änden av skalan finns kommuner där villalånet enligt analysen tar en betydligt mindre del av inkomsten. Landshypotek Bank lyfter bland annat:
- Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele: omkring 3 procent
Länsnivå: Stockholm högst, Västernorrland lägst
På länsnivå uppger Landshypotek Bank att:
- Stockholms län har högst andel: 31 procent
- Gotlands län: 23 procent
- Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län: 22–23 procent
- Västernorrlands län har lägst andel: 11 procent
Kartläggningen publicerades av Landshypotek Bank torsdagen den 25 juni 2026 klockan 08:28 (CET).
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
