Återkommande klagomål när barn 0–9 år är patienter

Patientnämnden i Västra Götalandsregionen har publicerat en ny rapport om närståendes upplevelser av hälso- och sjukvården när barn i åldern 0–9 år varit patienter. Rapporten bygger på en kvalitativ analys av 112 klagomål som kom in till patientnämnden under 2025, enligt ett pressmeddelande från Västra Götalandsregionen den 20 maj 2026.

Tre mönster i vårdnadshavares berättelser

I analysen pekar patientnämnden ut återkommande teman i klagomålen:

• Bristande lyhördhet för vårdnadshavares oro och kännedom om barnet
• Otydlig information
• Utebliven eller otillräcklig uppföljning av barnets vård och fortsatta behov

”Skickats hem trots kvarstående symtom”

Enligt klagomålen har barn i vissa fall skickats hem trots kvarstående symtom, eller utan tydlig information om hur uppföljning ska ske och vilka symtom vårdnadshavare behöver vara uppmärksam på. När vårdnadshavare upplevt att deras oro inte tagits tillvara beskrivs det ha skapat stor otrygghet för både barnet och hela familjen.

– Det är mycket viktigt att lyssna på barnet och vårdnadshavaren när barnet är patient för att få bra information. Samordningen och ansvarsfördelningen mellan olika vårdgivare måste skärpas så att inte vårdnadshavaren får bära allt på sina axlar, säger Jan-Olof Sund (V), ordförande i patientnämnd södra.

Samordning, väntetider och oklar ansvarsfördelning

Rapporten lyfter också bristande samordning och långa väntetider, särskilt när flera verksamheter varit involverade. Det ska enligt patientnämnden ha lett till oklarheter kring ansvar och uppföljning. Detta framträder särskilt i klagomål som rör barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kroniska sjukdomar eller flera samtidiga vårdbehov.

Vårdnadshavare beskriver även att vårdgarantin inte följts och att återkoppling uteblivit. I flera fall uppges föräldrar själva ha behövt samordna kontakter, något som enligt klagomålen påverkat både barnets hälsa och familjens vardag, bland annat genom anpassningar i arbete och vardagsliv.

– Barn förtjänar ett särskilt omhändertagande. Patientnämndernas rapport visar en oroande bild. Barn skickas hem från akuten trots kvarstående symtom. Föräldrar blir inte lyssnade på. Familjer väntar i över två år på utredning. Barn är inte små vuxna. De försämras snabbt och kan inte alltid beskriva hur de mår. Det ställer särskilda krav på vården, krav som idag inte alltid uppfylls. Det måste bli bättre, säger Maria Kornevik Jacobsson (C), vice ordförande i patientnämnd norra.

Bemötandet påverkar tilliten

Bemötandet från vårdpersonal lyfts fram som en viktig faktor för hur vården upplevs. Enligt klagomålen kan brist på empati eller respekt öka otryggheten och minska tilliten, även i situationer där vårdinsatserna i sig bedömts som tillräckliga.

– Ett respektfullt och professionellt bemötande är grunden i all vård. Föräldrar till sjuka barn ska aldrig behöva känna sig negligerade eller besvärliga, vårdens roll är att lyssna, förklara och inge lugn, säger Susanne Tedsjö, förvaltningschef för patientnämndernas kansli.

Patientnämnden framhåller att vårdnadshavares erfarenheter ger viktig kunskap som kan användas för att stärka trygghet och tillit i mötet mellan vården, barn och deras familjer.