Färre löser statligt jaktkort – tydlig nedgång i Västra Götaland

Antalet personer som löser statligt jaktkort har minskat över tid i hela Sverige. I Västra Götalands län är tappet ett av de största i landet, enligt en ny rapport som Naturvårdsverket har beställt. Naturvårdsverkets nyhet publicerades den 21 maj 2026.

Bland största minskningarna i absoluta tal

Enligt rapporten har Västra Götalands län haft en av de största minskningarna i antal lösta jaktkort sett i absoluta tal.

• Mellan jaktåren 2005–2006 och 2015–2016 minskade antalet lösta jaktkort i Västra Götalands län med cirka 3 400.
• Mellan 2015–2016 och 2025–2026 minskade antalet med ytterligare omkring 2 100.
• Totalt motsvarar det en nedgång på cirka 5 500 jaktkort under perioden 2005–2025.

I relativa termer pekar rapporten också ut att den procentuella minskningen i Västra Götalands län översteg 10 procent under perioden 2005–2006 till 2015–2016.

Stödet för jakt är fortsatt starkt

Naturvårdsverket lyfter samtidigt att stödet för jakt i Sverige är stabilt och brett, trots att färre löser jaktkort över tid. Myndigheten bedömer att utvecklingen inte kan förklaras enbart av avgiftens storlek eller hur betalningen sker, utan snarare hänger ihop med större samhällsförändringar.

I Naturvårdsverkets kommunikation uttrycker Mona HansErs, chef för viltanalysenheten, att minskningen tyder på att det inte handlar om minskat intresse för jakt, utan om hinder i systemen runt jakten.

Därför spelar jaktkortet roll

Jaktkortet är en förutsättning för att få jaga i Sverige. Avgiften (viltvårdsavgiften) går till Viltvårdsfonden, som enligt Naturvårdsverket bland annat finansierar:

• uppföljning av viltstammarnas utveckling
• viltforskning
• genomförande av viltförvaltningen
• stöd till ideella organisationer inom jakt och viltvård

Naturvårdsverket framhåller att antalet som löser jaktkort har betydelse för fondens långsiktiga finansiering och för att systemet ska uppfattas som rättvist och trovärdigt.

Flera förklaringar – och administrationen kan påverka

Rapporten pekar på flera samverkande orsaker bakom minskningen, bland annat förändringar i befolkningen, tillgång till jaktmark, förändrade viltstammar och förvaltningsbeslut. Även praktiska delar som aviseringar och hur enkla de digitala tjänsterna är uppges påverka benägenheten att lösa jaktkort.

Enligt Naturvårdsverket är kunskapen om vad Viltvårdsfonden finansierar dessutom begränsad, särskilt bland personer som inte själva löser jaktkort. Myndigheten ser behov av tydligare information.

Tecken på vändning 2025/2026

Naturvårdsverket uppger också att trenden verkar vända under jaktåret 2025/2026 när det gäller antalet personer som löser jaktkort.